Distance



Nu har varit i Värnamo, Sverige cirkus ett dygn. I går fick jag umgås med min käre familj som jag saknat. Jag var så glad och lycklig. Allt var som det skulle vara.



Men i morse slog paniken till.
Jag vaknade upp utvilad i en onekligen stor och skön säng, PANIK! Vart är blondinen som brukar ligga bredvid mig? Dubbelcheckar, nej ingen blondin där. PAAAAAAAAANIK alltså.
Jag gick ut i hallen för att gå på toa men möttes varken av någon Stina, Frida, Anna eller Johanna på vägen dit. Vää-äää-ldigt lustigt.
Sitter på toaletten och ser mig själv i spegeln. PANIK PANIK! Jag ser mig skälv pissa! Vi har väl aldrig haft en spegel mittemot toaletten?

PANIK PANIK!

- Varför känner jag igen den där vågen så väl? Vi har ju en precis likadan hemma?

PANIK!
Åh, mama! Jag befinner mig ju i mitt hem. I det blåa huset på Vasagatan i Värnamo!
Åh, CRAP! Det är måndag och jag är ARBETSLÖS för första gången på 10 månader...



PANIK PÅ HÖG NIVÅ!!!!!!!




- Jag tror det kallas miljöombyte.
Som Jonas beskrev så fint i föregående inlägg; VI SAKNAR OSLO och Er! Men jag tror det går bra. Man säger ju att tiden läker alla sår.
För distansförhållande med Kirkevien 147 D, det är väl inte så farligt? Jag tror vi kommer att klara det här!

Dock är distamförhållande med min Blondin en annan femma. Alla mina celler inuti mig längtar söndet efter honom. Detta trots att vi bara varit ifrån varandra i 29 timmar. INSANE! Är man kär i världens skönaste kille så är man väl det...





 


















 


HilleandJonas.blogg.se



Jag finns numera på http://HilleandJonas.blogg.se

Följ med på vår resa :)

You guys made my day



Ovanligt bra dag. Ny väska, vin och god mat. Jag känner mig lika glad som en 7-åring som fått sin första veckopeng. Full av glädje och förväntan.
Jag känner mig även som en 11-åring som är bäst i klassen på sjuans gångertabell. Stolthet.



Det är kul att man får respons för det man gör på jobbet. Särskilt när det är grymt positiva saker som gör att självsäkerheten nästan kan spricka sönder inom en.
Häromdan blev det officiellt att jag ska sluta som assistent på Child Planet för föräldrarna.
"Det er veldigt synd att du skal slutte. Barna liker deg kjempemye."

Vinet: De senaste 2 dagarna har jag fått ha huvudansvar på vår avdelning eftersom alla ledarna på dagiset varit på kurs. Nikko vår pedagogiska ledare tyckte att vi hade gjort ett bra jobb och ville därför visa sin tacksamhet. Med tanke på att vi har två ansatta som inte jobbat mer än någon vecka på dagiset plus en vikarie (Frida)(kan iofs sin sak) så gick dte frukstansvärt bra. So go us, go me :D

Maten: Kycklingköttfärs 20 Nok för 400 gram!!!! Det säger ju allt!

Väskan: Den, fick jag i princip gratis. Och vi alla vet ju att gratis saker är bäst. Tackar att man jobbar på rikemansdagis för rikemansdagis har rikemansföräldrar som är generösa. Presentkort we like.
På tal om rikemansdagis och presentkort så har jag fortfarande 549 kronor att spendera på IKEA.



Yes. Ny väska, vin och god mat, nu har jag nästan allt. Det enda som fattas är nässpray.


to uker kvar

Är inne på min näst sista arbetsvecka på dagiset. Det känns faktiskt rart. För här har man gått vecka efter vecka och längtat efter flyttdatumet, men nu har man plötsligt kommit till den punktt där man inser hur bra man faktsitk har och har haft det här.
Bor i en skön stad, har ett bra och trivsamt jobb, bor i ett kollektiv med världens härligaste norrlänngar och pojkvän, tränar på ett fresht gym etc etc.
Jag trivs, och har ärligt talat gjort det ända från start. Aldrig någonsin har jag tvekat över min flytt hit, aldrig.  Här har jag från grunden byggt upp ett nytt liv här, skapat kontakter och fått massa nya erfarenheter.

Och nu snart efter 7 månader ska jag lämna Oslo. En stad som har gett mig mycket. Inte bara 130 tusen papp och ett sjukt tyngre CV, utan en hel massa livserfarenheter.

Det känns tungt att lämna detta (sentimentalt, javisst)..., men fasiken vad jag är redo för nya äventyr!!




Hille: snart f.d Oslobo

RSS 2.0